bröllopet

Hej!

Igår var det Dakshina gifte sig med sin man, Vashan. De två närmaste dagarna har vi fixat inför bröllopet, fixat iordning festlokalen och lagat massa mat. Men det blev fint.

Bröllopet betalar brudens pappa. Och det är inget billigt kalas. Dom hade bjudit 300 personer, maten hade de inte snålat med om man säger så, dekorer och kläder var underbart vackert. Men det är det värt. Bröllopet är ett sakrament inom hinduism och den viktigaste dagen i människans liv. Gafur skojade och sa att han lär får leva på vatten och bröd, eftersom han har fyra flickor, haha.
På morgonen följde jag med Dakshina till stylisten. Där fixades hennes hår, och hon blev sminkad. Hon bar mycket smink och runt pannan fick hon ett halsbands, diadem med diamanter. Hon bar en röd sammets sari med guldstådar och paljetter. 
Bröllopsceremonin pågick i ca 3 timmar, mycket längre än vad det är inom kristendomen, där den håller på i ca  1 timme. Inom kristendomen hålls även bröllopet i det heliga huset, men inte inom hinduismen. Där är du i en sal eller hall. Jag tycker det ska hållas i det heliga huset, eftersom det är en religiös ceremoni. Det känns även mer som om man viger sig tillsammans med gud om man gör det i guds hus.
Ceremonin började med att Gafur lämnade över Dakshina till sin nya familj. Sedan sjöng alla gäster och kastade ris på brudparet. Efter sången byter brudparet blomstergirlanger med varandra, som är en vanlig sak att bära inom hinduism. Sedan ställde de sig framför en helig eld, och prästen läser texter och kastar saker in i elden. Förstod inte ett ord av vad han sa, för mig var det en lite konstig rit, vi offrar inte inget inom kristendomen, men de offrar ofta frukt, grönsaker eller smör. Brudparet gick sedan sju steg runt elden och Vashan läste texten "Låt oss älska och beundra varandra och skydda varandra. Låt oss se, höra och leva i hundra höstar" sju gånger i rad. Han läste så klart på hindi, men Harsha översatte den för mig. Den tyckte jag var väldigt fin, och man skulle kunna jämföra den med våran "älska i nöd och lust". Men jag tycker det är finare text i hinduismen och att mannen läser den är också fint. Men jag tycker inte han behöver läsa den sju gånger, det räcker med en, jag förstod budskapet första gången.
Efter bröllopet åkte vi till salen där vi skulle äta, medans Dakshina och Vashan åkte hem och bytte kläder. Harsha berättade att de även ställde sig tillsammans och tittade upp mot himlen och aftonstjärnan. Och så sa de till varandra; Vi ska vara lika trogna som stjärnan. Väldigt romantiskt, tycker jag. Festen höll på sedan hela natten med massa mat, men bara vegetariansk, musik och dans! Man såg att de verkligen var kära. Så är det inte alltid när de gifter sig. Många äktenskap är ihop parade och de blir inte kära förrän efter bröllopet, om alls.
Här är en video från ceremonin.

Kommentarer
Postat av: Ann Simonsen

Vad fantastiskt fint du har berättat om bröllopet, Josefin! Det verkar vara väldigt vackra ceremonier och ritualer. Jag tror att det säkert är något speciellt med talet 7, precis som många tal är heliga, tror inte du? Kanske betyder det "alla dagar" eller något?

2009-12-08 @ 20:10:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0